Temperatur och drag

Inomhustemperatur och drag påverkar din hälsa. Vad som är optimal temperatur upplevs olika från person till person. Men både höga och låga temperaturer kan ge effekter på hälsan.

Om du har problem med inomhustemperaturen

Bor du i ett hyreshus eller en bostadsrätt ska du kontakta din fastighetsägare eller bostadsrättsförening.

Får du ingen hjälp av dem kan du vända dig till hyresgästföreningen, om du är medlem, eller miljö- och byggnadsförvaltningen. Vi kan göra en bedömning av ditt problem och vid behov uppmana din fastighetsägare att utreda problemet och göra nödvändiga åtgärder.

Vilken temperatur bör det vara inomhus?

I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus anges värden som kan användas för att bedöma om det kan finnas olägenhet för människors hälsa. Du kan se värdena i tabellen nedan.

Råden gäller för bostäder och lokaler med allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt. Det kan till exempel vara skolor.

Om du misstänker att temperaturen är för hög eller låg kan en mätning av lufttemperaturen göras. För att bedöma om det finns olägenhet för människors hälsa ska den operativa temperaturen mätas med en särskild termometer.

Riktvärdena för höst, vinter och vår anges som operativ temperatur eftersom inomhustemperaturen under denna period kan påverkas av kalla ytor. Med operativ temperatur menas den inverkan som luftens temperatur och de omgivande ytornas (golv, väggar, fönster) temperaturer har. Under sommaren är det oftast tillräckligt att mäta lufttemperaturen, därför anges riktvärdet för sommar som lufttemperatur.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Tabell 1. Riktvärden för lägsta inomhustemperatur

Tabell 2. Riktvärden för högsta inomhustemperatur höst, vinter och vår

Tabell 3. Riktvärden för högsta inomhustemperatur sommar

För känsliga grupper gäller riktvärdet i tabell 3 under hela dygnet. För övriga kan det vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid, men temperaturen bör inte överskrida 26 °C nattetid.

Låga och höga temperaturer ger hälsoeffekter

Vid höga temperaturer ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och problem med andningsvägarna. Det kan också ge symtom som att vara ”tung i huvudet”, illamående eller att ha huvudvärk.

Vid låga temperaturer finns det också risk för hjärt- och kärlsjukdomar och lungrelaterade sjukdomar. Reumatism och vissa muskelsjukdomar kan också ge ökade besvär vid kyla. Drag ökar risken för snabb avkylning av kroppen.

Både höga och låga temperaturer kan påverka den mentala förmågan, arbetskapaciteten, styrka och rörlighet.

Känsliga grupper

En del grupper av människor ses som extra känsliga. För dessa behöver man ta särskild hänsyn till när det gäller temperaturer inomhus. Det kan till exempel vara människor med sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering. Människor kan även med ökad ålder bli känsligare samt få svårare att vara aktiva och hålla kroppstemperaturen.