Posthistoria från Målilla

När Målilla miste sitt postkontor

Fram till 1977 fanns det två sorters postanstalter, nämligen postkontor och poststation. Postkontoret var överordnat postexpeditionen och hade vissa förvaltningsuppgifter inom sitt distrikt. När en postanvisning sändes till en korrespondent vid en poststation gick anvisningen först till det överordnande postkontoret, som sedan vidarebefordrade både anvisningen och motsvarande summa pengar till poststationen. Skillnaderna mellan de olika postanstalterna försvann så småningom och från 1977 kallades alla postanstalter för postkontor.

Hans Kungliga Majestät hade den 6 november 1860 bestämt att ett postkontor skulle inrättas i Målilla. Beslutet hade motarbetats av postmästaren i Vimmerby, eftersom han skulle förlora en betydande löneförstärkning när de så kallade sportelinkomsterna skulle falla bort och istället uppbäras av den blivande kollegan i Målilla. Postkontoret i Målilla öppnades trots detta motstånd den 1 maj 1861.
Att det blev just Målilla som fick postkontoret berodde framför allt på att två viktiga linjer för befordran av post möttes här, nämligen Växjö – Vimmerby och Linköping – Kalmar. I samband med postkontorets inrättande ändrades postlinjen Vimmerby – Oskarshamn till att istället gå sträckan Målilla – Oskarshamn.
En ny postlinje, Vrigstad – Målilla öppnades 1863 och 1868 tillkom linjen Eksjö – Målilla.

Postkontoret var förlagt till Målilla kyrkby där den mesta samhällsservicen fanns på 1800-talet: tingshus, provinsialläkare, veterinär, apotek, flera handelsmän, folk- och småskola med mera. I början ifrågasattes inte heller postkontorets lokalisering. Men situationen förändrades sedan Nässjö – Oskarshamns järnväg förbi Målilla öppnades för allmän trafik år 1874. Kring järnvägsstationen började ett nytt järnvägssamhälle att växa upp. Det första försöket att få postkontoret flyttat från Målilla kyrkby till järnvägsstationen gjordes i slutet av 1882.
Då tillskrevs generalpoststyrelsen av enskilda korrespondenter boende vid
Målilla station. Bland undertecknarna av skrivningen fanns bland annat järnvägens personal och den bankkamrer som bodde i stationssamhället. Som motiv till denna förslagna flyttning anfördes att stationssamhället hade vuxit så mycket att tyngdpunkten i kommunen förskjutits till Målilla station. Skrivelsen föranledde både Målilla och Gårdveda socknar att inkalla extra kommunalstämmor.

I Gårdveda var socknen enhälligt emot en förflyttning, inte minst mot bakgrunden att man då måste få längre till postkontoret (Gårdveda fick egen poststation först år 1906). Även i Målilla var majoriteten emot en förflyttning; här fattades beslutet med röstsiffrorna 3429 mot 527 (den graderade rösträtten fanns fortfarande kvar). Majoriteten pekade på att många passade på att utnyttja sina postärenden på söndagarna i samband med kyrkbesök (posten och kyrkan var nästan grannar).
Generalpoststyrelsen såg fördelar med att flytta postkontoret till stationssamhället, på så sätt skulle man kunna spara in kostnaderna för posttransporterna mellan järnvägsstationen och postkontoret. Styrelsen räknade också med att vid en förflyttning låta järnvägens personal sköta postsysslorna och spara in ytterliga kostnader. I en skrivelse den 8 maj 1883 tillstyrkte man därför att postkontoret skulle flyttas till järnvägsstationen. Innan regeringen avgjorde frågan inhämtade man dock länsstyrelsens åsikt, som helt gick på socknarnas linje och avstyrkte en förflyttning. Regeringen delade också länsstyrelsens bedömning och därför blev det ingen flyttning av postkontoret. Redan nästa år återkom dock befolkningen vid Målilla station med sin begäran om att få postkontoret flyttat, en ansökan som denna gång avstyrktes även av generalpoststyrelsen. Nya försök – utan framgång – gjordes också 1893 och 1903.

Situationen förändrades dock år 1906 då Vetlanda – Målilla järnväg blev klar för allmän trafik och Målilla således blev järnvägsknut.
Generalpoststyrelsen föreslog i en skrivelse den 27 mars 1906 att postkontoret i Målilla skulle dras in och ersättas av en vanlig poststation eftersom ”korrespondensen, som direkt betjänas af postkontoret i Målilla icke är af större
omfattning än att densamma utan olägenhet kan förmedlas af en poststation”.
Däremot vill generalpoststyrelsen inte längre flytta postkontoret från kyrkobyn till
järnvägsstationen, utan föreslog att postkontoret skulle lokaliseras till Hultsfred, som hade ”flera industriella anläggningar och ganska stort invånarantal”. Man jämförde också frimärksförsäljningen vid de båda orterna – i Målilla 4 450 kronor och i Hultsfred 7 417 kronor. Samtidigt föreslog generalpoststyrelsen att nya poststationer skulle upprättas både vid Målilla station och Gårdveda.

Regeringen biföll generalpoststyrelsens förslag och den 1 oktober 1906 påbörjade Hultsfreds postkontor sin verksamhet liksom poststationerna i Gårdveda, Målilla kyrkby och Målillastation. Postkontorsdrömmarna hade dock inte helt upphört i Målilla. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 1920 uppdrogs åt kommunfullmäktiges ordförande Erik Andersson och kantor M. Levald att ”verkställa utredning och äventuällt göra framställning om postkontors inrättande vid Målilla station”. Något postkontor blev det dock inte denna gång i Målilla och därmed var postkontorsfrågan avförd för den här gången.
Av Stig-Åke Petersson