Varför ska jag flytta till Hultsfreds kommun?

Hultsfred är känt för sin koppling till musik. Hultsfredsfestivalen, Rockparty, Rock City, Svenskt Rockarkiv och branschutbildningar har satt Hultsfred på den svenska musikkartan.

Kommunikationerna är bra, både när det gäller tåg och bil. Den kommersiella servicen har en hel del att erbjuda. I Hultsfred finns gymnasium och många föreningar att välja mellan.

Träindustrin var under många år dominerande i Hultsfred. Flaggskeppet Hultsfreds-Hus hade 1 100 anställda runt 1970. Förutom Hultsfreds kommun är idag Ikea Industry Hultsfred AB den största arbetsgivaren.

Hultsfred omnämns 1320 som Huluszrydh, röjning vid sjön Hulingen. Namnet utvecklades till Hulingsryd och därifrån till uttalsformen Hullsre som senare blev Hultsfred.

Mellan 1796 och 1918 var Hultsfreds slätt Kalmar Regementes fasta övningsplats. Här exercerade Mobergs Rasken och här levde Emil i Lönneberga loppan.

Hultsfred blev köping 1927 efter att tidigare ha tillhört Vena kommun. Kyrkan byggdes 1936 och 1971 blev Hultsfred centralort i den nya storkommunen.

I dag finns järnvägsförbindelse med Linköping, Oskarshamn och Kalmar. Järnvägen har sedan den kom 1874 haft stor betydelse för ortens utveckling.

Virserum är kommunens näst största ort. Det finns många skäl till att åka till Virserum. Sista veckan i juni kan du besöka Virserums Musikdagar. På historisk möbelindustrimark finns Bolaget Hembygdsförening, Virserums kultur och föreningscentrum, mitt i hjärtat av Småland. Här finns två museer, en konsthall, konsthantverk och en fantastisk örtagård.

Virserum nämns 1278 som Widisrum, röjning i skogen. Redan på 1100-talet byggdes den första kyrkan. På samma plats står dagens kyrka från 1880-talet.

Gustaf Vasa kuvade 1543 de upproriska bönderna under Nils Dackes ledning. Den avgörande striden antas ha stått på sjön Hjortens is nära Virserum.

Virserum fick järnväg till Växjö 1912. Järnvägen till Hultsfred blev klar 1921.

De fyra vattenfallen i Virserumsån var en förutsättning för den industriella revolution på orten. Mellan 1830-1890 fanns pappersbruk, såg, spinneri och färgeri vid fallen. Fröåsa handpappersbruk kan du se i hembygdsparken.

I Björneström tog Sveriges maskinella möbelindustri sin början på 1880-talet. Virserum hade under storhetstiden på 1940-talet mer än 40 möbelindustrier. Ekelunds snickerifabrik – i folkmun kallat Bolaget – var den största arbetsplatsen.

Byggnaderna på ”Bolagstomten” har renoverats på ett fint sätt. I dag är det ett  kultur-och föreningscentrum, kallat Bolaget. Här ligger Virserums Konsthall, rikskänd för utställningar med modern folklig konst i installationsform. Telemuseet är landets enda. Där kan du följa telefonens historia, inte minst den mobila telefonins utveckling. På området finns också konsthantverksförsäljning och örtagård. Intill ligger Virserums möbelindustrimuseum, en kopia av en möbelfabrik från 1920-talet. Ett stort vattenhjul driver axelledningarna och maskinerna.

Från Dackestupet har du en vidunderlig utsikt. Vintertid är det en alpin anläggning med backar för både den våghalsige och den försiktige. Sommartid kan du ta dig nedför backen på cykel!

Potatis från Mörlunda är ett känt begrepp liksom före detta sågverket Bergs Timber AB. På orten finns butik, bensinstation, sporthall, skola och apotek. Törnvalls Möbler i Mörlunda är en av regionens största möbelaffärer. Mörlunda GIF och innebandyklubben Svala är två mycket aktiva föreningar.

Mörlunda, “Skogsbevuxet myrland” nämns redan 1339.

Emådalen kring Mörlunda och Tveta är av utomordentligt stort kulturhistoriskt värde. I detta stora öppna landskap har folk levt och verkat från stenåldern och fram till våra dagar. Området är rikt på fornlämningar, som stenåldersboplatser, gravrösen, slagghögar,m.m.

Här finns medeltida bybildningar som radbyar och klungbyar. Tveta kyrka från 1100-talet är kommunens äldsta och en populär kyrka för bröllop. Mörlunda kyrka från 1845 är byggd på platsen för två tidigare kyrkor.

Den svenska musikens fader, Johan Helmich Roman bodde några år på Ryningsnäs. Hans mest kända verk är Drottningholmsmusiken från 1744.

I slutet av 1800-talet fanns i Mörlunda pottaskefabrik, kimröksbruk, mjölkvarnar och sågkvarnar. I början på 1900-talet startades snickerier och möbelfabriker. I dag dominerar sågverken.

Jordbruket har och har alltid haft stor betydelse för bygden och Mörlundapotatisen är ett välkänt begrepp.

Den vilda Moredalen med More kastell är Kalmar läns enda kanyon.

Mörlundaslätten och Ryningen är mycket fina platser för att skåda fågel.

I Målilla är det varmt. Det svenska värmerekordet, +38ºC är satt i Målilla den 29 juni 1947.

Speedwaylaget Dackarna har sin hemmabana i Målilla. Speedway har körts i Målilla sedan 1930-talet. Dackarna tillhör de främsta lagen i elitserien och 2021 och 2023 vann laget SM-guld. Sedan många år är Målilla värd för en GP-tävling i speedway.

Föreningslivet är starkt. Målilla Bandy och Målilla-Gårdveda hembygdsförening är väl värda ett extra omnämnande. Orten har butik, bensinstationer och övrig service. Det finns bland annat samlingslokal, förskola, skola, fritidsgård, äldreboende och kyrka. Målilla Hotell erbjuder både mat och logi.

Målilla, omnämns första gången 1329 som Malhella. Ordet kan betyda mötesplats på berghäll. Redan under yngre järnåldern kan Gårdveda ha varit centralort för ett större område.

Målilla är en mycket gammal tingsplats. Nuvarande tingshus från 1797 var i funktion till 1918.

Kyrkan invigdes 1824 och har en Nordströmorgel från 1848. Bebyggelsen i kyrkbyn är intressant med mangårdsbyggnader i stora trädgårdar. Senare har de kompletterats med enstaka större villor från sekelskiftet 1800-1900. Även en del moderna hus har byggts i kyrkbyn.

När järnvägen kom till Målilla 1874 växte ett stationssamhälle upp.

I Hagelsrum står den ståtliga masugnen från 1853. Råvaran var sjömalm från bland annat sjön Hulingen. Tackjärnet förädlades vid Rosenfors bruk.

Målilla sanatorium kallades “Slottet i skogen” av befolkningen på orten. Den stora anläggningen var som ett helt samhälle. Många tusen människor har vårdats där för tuberkulos (TBC).

Målilla Mekaniska Verkstad tillverkade en öppen fotogenmotor redan 1907. Genom åren gjordes ca 8 000 tändkule- och dieselmotorer. Ortens motorhistoria förvaltas väl av Målilla-Gårdveda hembygdsförening.

Bandyn har också gamla anor. Den konstfrusna bandybanan invigdes 1994.

I Vena finns bensinmack, bygdegård, skola, äldreboende och den fristående sparbanken Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank.

Vena omnämns 1337 (“sank ängsmark”). I Vena tätort har det funnits bebyggelse åtminstone sedan 1300-talet. Här låg Malmroten, platsen där socknens sjö- och myrmalm samlades in för att transporteras till järnbruken. Storebro bruk i Vimmerby kommun hade rätt att ta sjömalm ur sjöarna Hulingen och Versjön med flera.

Vena kyrkby har bevarat sin karaktär av jordbruksby med Käreby och Främsteby som centrala områden. Flera vägar strålar samman i Vena och här hölls marknader under långa tider.

Vena har den största landsortskyrkan i stiftet och är ett av de tidigaste exemplen på nygotik i svensk arkitektur. Kyrkan byggdes 1797-99. Den tidigaste kyrkan uppfördes troligen på 1100-talet på samma plats som dagens kyrka.

Borgekulle vid Blaxhult är en fin fornborg. Den ligger på berget och på åsryggen nedanför vägen ligger fyra förhistoriska gravar.

Visböle by är en unik bondby av medeltida radbytyp. Före 1700-talet levde man här i storfamilj. Utvecklingen under 1700-talets början medförde att befolkningen ökade kraftigt. Ursprungsgårdens bytomt och åkrarna styckades radvis i den nya ägoindelningen. Den äldsta gården i byn är från början av 1700-talet. Byn ligger vackert på en kulle med utsikt över dalgången med den ålderdomligt småskaliga av åkrarna.

Dalsebo by ligger i ett landskap med åkrar och vägar som har likheter med det sena 1700-talets landskap. Byn, som skiftades 1771, ligger kvar på den gamla bytomten. Här finner du en levande landsbygd med aktivt jordburk. En väderkvarn från 1800-talet är numera museum.

Rosenfors är en gammal bruksort. I förhållande till ortens storlek finns det många arbetstillfällen där. Det är nära till gårdsbutiken Axelssons i Aby. Rosenfors IK är duktiga på fotboll för flickor och damer. Till Målilla är det fyra kilometer och till Mörlunda är det något längre.

Under 1600- och 1700-talen fanns en kvarn i dåvarande Qvarnsö, där det fanns två naturliga vattenfall. Rosenfors är ett bruksnamn från tidigt 1800-tal.

Rosenfors byggdes upp för att förädla det tackjärn som framställdes vid masugnen i Hagelsrum. 1802 anlades Rosenfors järnbruk, där vattendrivna stångjärnshammare bearbetade järnet. Kring bruket växte ett typiskt brukssamhälle fram. Det var framför allt ättlingar till valloner som arbetade som smeder. De kom från andra håll i landet för att bosätta sig i Rosenfors. Exporten av järnprodukterna gick i stor utsträckning till England.

I slutet av 1800-talet lades masugnen i Hagelsrum ner. Men i Rosenfors fortsatte driften i spiksmedjan och den mekaniska verkstaden. År 2002 kunde både bruket och samhället fira 200-årsjubileum.

På Galgmon skedde 1855 den sista avrättningen i vår kommun.

På 1870-talet kom järnvägen till Rosenfors. Tack vare den kunde industrin utvecklas ytterligare. Rosenfors är fortfarande en betydande industriort.

Det pratas om Järnforsenandan, ortens människor går helt enkelt samman och gör något som är bra för hela samhället.

Det var Emån som möjliggjorde ortens tidiga industriella utveckling. En viktig händelse var när järnvägen mellan Vetlanda och Målilla invigdes 1906. Trafiken upphörde 1961 men 1987 invigdes en ny järnväg, Emådalsbanan binder samman industrierna inom området Vetlanda-Järnforsen-Pauliström.

Människor bodde här redan ca 6 000 år f. Kr. Orten nämns första gången 1337 som Öaerithe, och 1355 förekommer stavningen Järhida. Kyrkan byggdes 1771 och står på den plats där det tidigare har stått träkyrkor.

Fröreda Storegård är ett byggnadsminne med unika handmålade tapeter och ett mycket fint inredningsmåleri. Några kilometer västerut ligger Kungsbro där Gustav II Adolf 1612 utkämpade ett av sina första slag. Samma år brändes Klövdala by av danskarna men byborna flydde till en närbelägen grotta.

Med gårdsmiljöer från 1800-talet och ett välbevarat odlingslandskap är byarna Skinnskälla, Högeruda, Slättemossa och Ryd av riksintresse för kulturminnesvården. Här har orkidén Majnyckeln sin nordligaste lokal.

I mitten av 1980-talet konstaterades att stora mängder av miljögiftet PCB läckte ut i Östersjön från Järnsjön vid Järnforsen. Åren 1993-1994 genomfördes därför ett en sanering av sjön med hjälp av sugmuddring. Sedimenten ligger nu deponerade väster om det som i dag är en fin badsjö.

Lönneberga är vida känt genom Astrid Lindgrens “Emil i Lönneberga”. Här sitter Emil och täljer sina gubbar. Träskulpturen är gjord av Björn och Torbjörn Berg.

Lönneberga omnämns 1334, “dunge av lönnträd” och “berg”.

Från 1200-talet är Gunills kapell känt på Åkarps kulle i Lönneberga. Den första Kyrkan byggdes 1341 och den nuvarande blev färdig 1872. Flera frikyrkoförsamlingar finns i Lönneberga.

Haddarps kvarn ligger vid Lillån som mynnar i Silverån. Vid kvarnen finns en fin stenvalvsbro. Det har funnits flera vattendrivna kvarnar och sågar i området. Under slutet av 1800-talet startades mekaniska verkstäder och en råoljemotorfabrik.
Efter en brand på 1920-talet byggdes en möbelfabrik.

I Bäckfall föddes Albert Engström 1869. Han anses vare en av landets främsta karikatyrtecknare och författare.

Skaparen av motorcykeln Indian, Carl Oscar Hedström, föddes också i Lönneberga.

Silverdalen ligger helt nära Lönneberga. På orten finns skola, affär, Folkets Hus, bensinstation och den fristående banken Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank.

Namnet Silverdalen är från 1930-talet. Samhället växte upp kring det år 1874 grundade pappersbruket och järnvägshållplatsen Råsa.

Silverdalen har varit ett brukssamhälle kring förädling av trä och papper. På 1600-talet fanns vid det naturliga fallet i Silverån en mindre kvarn.

Silverdalen – då Hällefors bruk – fick på 1890-talet landets andra pappersmaskin. Redan 1874 uppfördes sågverk med hyvleri. Maskiner installerades för tillverkning av slipmassa och kartongpapp. På 1880-talet tillverkades påsar och kuvert.

Efter 1900 infördes ånga som komplement till vattenkraften och sedan elektricitet. På 1920-talet byggdes en ny vattenledning från Lillån och en ny damm för att ge elkraft.

På 1940-talet tillverkade bruket papper till telefonkatalogen, till de Åkerlundska veckotidningarna och till Åhlén & Holms katalog.

Bruket hjälpte på 1940-talet anställda att köpa mark för ett 50-tal egnahem. Bruket stöttade också sjukkassan, idrottsanläggningarna, samlingslokalerna och företagshälsovården. Pappersbruket lades ner 2003.

Silverdalen fick tidigt nykterhetsrörelse (1882) och musikkår (1894). Idrottsföreningen bildades 1923.