Fiber i avloppet

Det blev mycket billigare att förlägga fiber i dagvattenrör

Att lägga fiber i befintliga avloppsrör visade sig både säkert och billigt. Även om det också gav upphov till många skämtsamma kommentarer om ’ändutrustning’ och att ’det är ju ändå bara skit på internet’. Någon ansåg att absolut snabbaste sättet att få ner fiber i de kommunala avloppssystemen vore att dela ut gratis knäckebröd till invånarna! Men bakom skämten låg ett seriöst önskemål om att få ner kostnaderna för datakommunikation, och att förbättra förutsättningarna för bredband i tätorter. Fiber i avloppet var ett utvecklingsprojekt som bedrevs år 2000 med stöd av Regionförbundet i Kalmar län och EU:s regionala strukturfonder, målområde 5b.

Bakgrund

’Regionförbundet i Kalmar beslutade den 17 september 1999 att skaffa stam- och spridningsnät till rimlig kostnad för hela länet. För att skapa alternativa möjligheter för ledningsbundet spridningsnät ska Hultsfred i samarbete med Torsås kommun testa om kommunernas dag- eller spillvattenledningar kan användas för kanalisation. Om detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt konkurrenskraftigt finns det, framförallt i tätorterna, en bra möjlighet att relativt snabbt och utan att gräva sönder gatorna skapa ett finmaskigt spridningsnät.

Arbetet går ut på att finna bästa tekniska lösningar på hur kablarna ska dras i ledningarna samt vilka juridiska och ekonomiska konsekvenser detta får för VA-kollektivet. Torsås och Hultsfreds kommuner samarbetar i projektet för att de kompletterar varandra i kompetens.

I Sverige finns, vad vi känner till, inga fiberkablar för datakommunikation i VA-nätet. Däremot använder man denna teknik i såväl Berlin som Wien. Det har dock funnits planer på att använda VA-nätet för kanalisation, men det har stupat på juridiska och ekonomiska problem.’

Dessa rader står att läsa i den projektbeskrivning som ingår i Hultsfreds kommuns ansökan om stöd ur EUs strukturfonder för regional utveckling enligt Mål 5b.

Styrgruppen
för de båda projekten bestod av

Dan Lems, Regionförbundets projektansvarige för infrastrukturfrågor
Stefan Wittlock, IT-chef Hultsfreds kommun
Per-Ola Persson, bitr teknisk chef i Hultsfreds kommun
Rune Fransén, utvecklingsansvarig i Torsås kommun

och dessa träffade regelbundet representanter från externa aktörer i projektet

Bengt Enge, konsult och utredare i juridiska och ekonomiska spörsmål
Bengt Mattsson, Kompri
Tobias Nilsson, Malmö stad
Stefan Leek, Swedia Networks
L-G Hellberg, Swedia Networks m fl

Hultsfredsprojektet

Hur förläggs kabeln?

I Hultsfreds kommun används inga specialrobotar för att hänga upp fiberkablar i hjässan av spillvattenrör på det sätt som praktiserats i Torsås (mer om den speciella tekniken på den tyskspråkiga robotleverantörens hemsida). Istället testas i Hultsfred möjligheten att utnyttja dagvattenledningar för att kostnadseffektivt anlägga början till ett tätortsnät. Dagvattenkulvertar och rör med grövre dimensioner får fungera som färdig kanalisation, och kabeln har förlagts utan extra skyddsrör direkt på botten av röret. Kabeln, som levereras av Alcatel , är en normal, men något förstärkt, utomhuskabel.

Vid förläggning, som utförs av Swedia Networks (idag Eltel Networks), används de observations- och nedstigningsbrunnar som finns i systemet och kabeln dras på i stort sett traditionellt maner. Vid passage av brunnar förankras kabeln med krampor i rörets innervägg, och vissa brunnar används för slingning av buffertkabel. Inför förläggningen har rören renspolats och inspekterats m h a videofilmning, och vid val av vilka dagvattenkanaler som ska utnyttjas har vi valt de större dimensionerna (600-1200 mm) i första hand.

Var förläggs fibern?

Försöket syftar till att undersöka om vi ser tillräckligt många fördelar och tillräckligt få nackdelar för att våga bygga ett tätortsnät i dagvattensystemet. Den sträcka som först planerades börjar vid kommunhuset och går bakom H-city, förbi Zaags nästan ner till järnvägen, följer järnvägen förbi Räddningstjänsten till parkeringen före Oskarsgrillen där kabeln leds in mot Hultsfreds-Husområdet och vidare ut till Hultsfreds Bostäder. Tidigt stod det klart att kommunen var villig att satsa ytterligare för att nå fler kommunala adresser med tätortsnätet.
Följaktligen förlängdes kabelsträckan ut till Metropolhuset, förbi Räddningstjänsten ut till Råsebäckskolan, och åt andra hållet anslöts Lindblomsskolan, fritidsgården och Vattentornet.

Vilka är argumenten för och emot att använda dagvattensystemet?

De grundläggande skälen för att utnyttja befintliga kanaler, som egentligen är avsedda för ett annat ändamål, är givetvis av ekonomisk karaktär. Att inne i tätorter gräva upp gator och torg och därefter återställa dessa kostar mycket pengar, enligt vissa beräkningar upp till 1500 kr per meter. Vidare påverkas trafikmiljön negativt, och det finns även en liten risk att andra system skadas vid grävningen.

Våra försiktiga kalkyler pekar på att vi kan komma ner till en meterkostnad runt 100 kr (exklusive fiberkabel) för transportsträckor där man inte lämnar dagvattenkanalen. Då är personalkostnader och viss förberedande spolning/filmning inräknade.

Förläggningen av kabeln har varit förvånansvärt bekymmersfri. Man kan säga att dagvattenrören kan nyttjas som stora tomrör som lades på plats för länge sedan. Till den kostnad som nämns ovan kommer normalt kostnader för anslutning av fastigheter som kräver att man knackar upp ett hål i en brunnsvägg och gräver sig fram till husväggen på traditionellt sätt. Det finns även sträckor som man önskar utnyttja men som saknar dagvattenkanaler och dessa höjer genomsnittskostnaden för ett tätortsnät totalt sett. Vidare kan man ibland tvingas ta en ’omväg’ för att följa befintliga rörsträckningar istället för att gå raka vägen mellan två punkter.

Trots de ekonomiska fördelarna så finns det en hel del att fundera över innan man sätter igång.

• Hur regleras förhållandet mellan kanalisationens huvudman (VA-kontoret eller liknande) och fiberägaren?
• Kommer fiberkabeln/fiberkablarna att störa vattenflödet i kanalen, och om dessa störningar medför merkostnader, hur hanteras dessa?
• Hur ser traditionella kabelförläggare och driftorganisationer på att hantera kabel i denna ovana miljö?
• Vilka extra påfrestningar kan kabeln tänkas utsättas för i rören (vattentryck, friktion, gnagare osv)?